Gott & Blandat
Nu är det mycket! Sista dagen på Medibank avklarad följt av en mycket trevlig After Work med kollegorna. En kanna öl för 10 dollar, vattnigaste öl jag någonsin druckit. Hade tankar på att ta ett glas vatten också för att jag kände mig uttorkad, men ölen dög fint. Funderade på om det inte skulle gå att dricka den ölen mot baksmälla? Komiskt nog hette den ”South Island” och syftade då givetvis på Nya Zeelands södra ö där vi befinner oss mycket mycket snart!
Dessförinnan var det food day på Medibank för mig och Nikola som slutade. Alla tar med sig lite mat så får man gå och mumsa på det under dagen. Blir enbart kakor, tårtor, munkar, godis etc! Fick även ett litet tacktal, snacka om att det var skillnad på de två olika teamen jag fick arbeta i, hade nog inte överlevt om jag inte fått byta. Passade även på att ge Felicity, min nya teamleader, några fina ord som hon förtjänat. Passande nog inför vår resa delade de ut 75 dollar att spendera på upplevelser runt om i Australien, som www.LiveIt.se i Sverige, får se vad det ska användas till. Jag nämnde att det var det finaste jag fått från något företag och att presenter som detta inte var så vanligt i Sverige, de blev riktigt förvånade och än mer frågande när jag berättade att vi inte fick någon årlig bonus… Vilket verkar vara mer eller mindre standard down under. De har de bra här borta!
Ja vad tusan jobbet är över, vad mer? Har säkerligen hänt en massa saker senaste tiden, massa saker att göra i stan, festivaler av olika slag, dessvärre ingen tid att summera det nu så det får bli lite bilder helt enkelt!
Blandade känslor helt klart, vi lämnar Melbourne men ger oss iväg på vårt livs äventyr, tror nog allt blir toppen!
Finally, we got the Oz Experience!
Ja det hände i fredags, hela konceptet upplevdes. Dagen började med en solig morgon, jag spatserade mina 15 minuter till jobbet längs med hamnen. Väl på jobbet var det ”Food Day” där alla hade tagit med sig lite mat av olika slag. Visserligen mest donuts, kakor, bakverk, chips, läsk etc. Men vad passar inte bättre än en sockerchock klockan 9:00 på morgonen? Själva arbetsdagen var därefter ganska seg, kanske är det för att jag känner mig trygg på arbetet nu, har en ny mycket trevlig team leader som verkar vilja ha kvar mig, men icke sa nicke, det blir bara 2 veckor till, sedan av rundresa.
Klockan blev 16:00, Minna möter som vanligt upp mig vid Medibank, avfärd mot Safeway och inköp av lite mat och rosévin, det var stekande hett, och vad är inte bättre än lite rosé då? Klockan slog, vinglasen klingade och vi hoppade på tramen in mot South Bank, och de var där, på spårvagnen, det hände! Personen framför oss börjar helt sonika tala med oss! ”Alla talar med alla på bussen” – mentaliteten som vi väntat! En mycket trevligt australiensare vid namn Mark som var i Melbourne för att träffa lite vänner. Tydligen bodde han i outbacken på en farm där de haft översvämning 3 ggr de senaste 5 månaderna. Vi hade endel gemensamt bland annat att han tidigare haft gästarbetare från Schweiz…
Väl i South Bank blev jag nog kär i Melbourne, det tog ett tag, kanske var det hela dagen, kanske ligger det i bakhuvudet att vi åker hem eller så var det den vackra vy och värmen. Mörk himmel, upplyst stad, en vacker flod, en måne som lyser mellan skyskraporna, en eldshow längs med Yarra river som lyser upp hela floden, massor av människor som minglar runt i och besöker några av de alla uteserveringar som finns på plats. Jag vill inte åka hem känslan sitter fortfarande i, tyvärr!
Ett glas vin, en öl, ledde sedan vidare och det blev full utgång på Chapel Street, tydligen ett ganska hett inneställe kallat Boutique. Högsta betyg får dock rökrummet, otroligt vackert. Det var som att kliva in i ett medelhavshus utan tak bara med taknocken kvar och en klarblå stjärnhimmel ovanför dig, och nej jag har inte börjat röka.
Dagen efter var jag uppe tidigt, efter att ha arbetat 11 utav de senaste 12 dagarna satt i, upp vid 7:30 för att göra frukost, sedan runt 9:00 blev det huvudvärk och totaldäckade i sängen fram till 16:00, humor! Utvilad, blev det senare grillfest hemma hos Johan där det bjöds på kängurustek, hört mycket illa om det men tyckte det överträffade förväntningarna!
2 veckor kvar ja… Sedan bär det av, vi ska göra vår livs resa under 6 veckors tid, ändå tänker jag mest på att vi ska åka hem, känns som att saker och ting börjat ordna upp sig lite här borta. Kanske mest den ekonomiska tryggheten? Ja jag vet inte… Nu är det hur som haver långhelg, Labour day, så ledigt på måndag! Tyvärr hade jag hellre jobbat, om det inte varit långhelg hade jag fått jobba övertid på lördag och sedan jobba måndag, det innebär ett ganska stort ekonomiskt bortfall. I Sverige när de flesta jobbar övertid får vi ut det på lönen 2 månader senare, inge kul! Här borta gör jag övertiden på lördag, får det på onsdag, snacka om motiverande, och för 400$ jobbar jag gärna övertid!
Och så har vi då givetvis nya naturkatastrofer denna gång i Japan. Det utfärdades Tsunamivarning i Australien och Nya Zeeland, tack och lov tycks det inte ha blivit någonting av det. Australien har dock lovat att skicka all hjälp Japan kommer efterfråga. De ställer verkligen upp här borta, först får de ta hand om sitt eget land i form av översvämningar, cykloner etc. Sedan blir det jordbävning på Nya Zeeland och nu ska de skicka folk till Japan. Klockan 02:00 i lördags natt satt jag och pratade med en mycket trevlig Indisk taxichaffis om allt som hänt, jag drog min teori om att kanske var detta syftet, kanske att alla dessa naturkatastrofer förenar världen, att vi måste kämpa mot moder natur och inte bekämpa varandra. Han tyckte nog min tanke var fin men sa väl sanningen, nä, muslimerna kommer alltid försöka erövra världen…
Nu börjar inlägget bli sådär jobbigt långt så att det troligen inte går under kategorin ”blogg” längre. Men det blir lite saker till… På temat ”ställa upp”. Under den senaste veckan har det varit ”Clean Australia Day” där 700 000 människor ställde upp för att göra landet renare. Vi har även haft ”Shave if you are Brave” dagen där det togs 1 timmes rast på jobbet och folk fick sitt hår färgat eller avrakat, jag var inte ”Brave”, allt detta för att stötta Leukemi.
Vad är det som är grönt och 3m högt?
Klockan är nu 08:30, jag har varit vaken sedan 06:45, på en lördag! Jag antar att jag börjar bli gammal, arbetstiden sitter i kroppen och jag går gärna och lägger mig tidigt, runt 21 börjar jag gnälla om att det är läggdags. Men ack så skönt det är att vara utvilad, inte det minsta avis på de som kommer bakis till jobbet. Frågan är om det är ett mognadstecken eller brist på ett socialt liv och pengar här borta, jag tror nog på en blandning.
Det har hänt mycket i vida världen den senaste tiden… Jordbävning i Christchurch på Nya Zeeland har väl ingen missat. Över 125 döda och många många saknas fortfarande. Vi har likt vid översvämningarna och cyklonen haft insamlingar på jobbet där Medibank går in och matcher de pengar som personalen samlar in, trevligt initiativ. Jag undrar hur en katastrof skulle behandlas i Sverige? Här borta hjälper de verkligen varandra, inte bara ekonomiskt, de känns mer enade som nation än Sverige. Konstig är kanske det när det är en sådan ung nation med så mycket olika kulturer, men kanske är det just det som enar en nation?
Australiensaren Julian Assange ska bli utlämnad till Sverige för rättegång. Som vanligt är jag inte så insatt :) men det hela känns väldigt larvigt. Jag har bara känslan av att han är oskyldig. Kanske några vill ha uppmärksamhet, kanske USA som ligger bakom det hela? En av världens mest jagade män ska upp i rätten i Sverige och försvara sig, i ett land där alla sexbrottslingar kommer undan, what’s the point? Pinsamt. Ne jag hoppas han får vara kvar i det fria och får komma hem till Australien, stackarn.
Noterade även att Radiontjänst nu vill kräva alla som har dator och internet på TV licens. För det första gillar jag inte Radiontjänst och TV licens, kanske rentav är så med alla räkningar? Hur som haver, bara för att de väljer att själva lägga upp Sveriges Radio och SVT på Internet så kan de väl inte börja kräva alla på licenspengar? Jag har inte valt att ha tillgång till SvtPlay. Ska alla som har tillgång till det behöva betala? Eftersom jag misstänker att hela världen förutom Nordkorea har tillgång till det så kanske rentav alla ska betala? Visserligen en mycket bra idé. Låt oss säga att 1 000 000 000 människor har en dator med internet, det skulle innebära i runda slängar 2000 000 000 000 kr extra till Radiotjänst varje år! Inte illa! Då tror jag nästan de går om Svenska Kyrkan som rikast i Sverige! Nej, lilla SVT och SR, ni får nog skapa login och lösenord på era fina sidor för att hindra folk som ej betalar för sig från att titta och lyssna på era högkvalitativa shower.
Nej åter till Australien! Minna ska göra sin sista vecka på Cafet efter helgen. Mycket slit och nu senast spräckta byxor. Hoppas hon hinner vila upp sig, ynka 3 veckor, innan vår tripp börjar! Jag själv går fortfarande till mitt osäkra jobb, avskyr det. Det finns väl 3 troliga scenarion. Jag jobbar 1 dag till. Jag jobbar till den 11/3 då kontrakten enligt rykten går ut. Jag får förlängt och jobbar vidare men säger upp mig den 25/3.
Avresa mot Nya Zeelands södra ö och Queenstown sker den 27/3, där svaret på rubriken ska färda och ta hand om oss de närmsta tio dagarna…
Gold Rush!
Inte visste vi att Australien och Victoria en gång i tiden varit stora leverantörer av guld? Tydligen har de flesta av världens största sammansatta guldmassor (cirka 75 kg) hittats just här i Victoria och närmare bestämt Ballarat och än närmare bestämt Sauvignon Hill, cirka 10 mil väster om Melbourne. Med dagens guldpris har det funnits guld till ett värde av närmare 100 000 000 000 kr, strax mindre än Svenska Kyrkans kassa.
Sauvignon Hill är uppbyggt på nytt så som det såg ut på sent 1800, tidigt 1900 tal då Britter och Kineser slogs och guldet under den stora guldrushen som rådde. En mycket trevlig helg med lagom varmt, god fika (efter att alla russin petats bort), okey lunch, ett par tappade solglasögon, ålderdomlig bowling, vaktparrad, guldvaskning, guldmuseum, guldtackegjutning och så ett litet ”self guiden gruvbesök” där tidernas skämt stod på dagordningen.
- Hello, my name is Self and I’ll be your guide today…
Övrigt värt att nämna är att jag och Minna nu bokat om vår hemresa och landar på Arlanda 10 Maj 19:45. Spara pengar, jobba, boka resa, så ser dagordningen ut, klippte mig för övrigt för 65 kr häromdagen, ekonomiskt.
Sextontusen Ord eller 16 bilder?
Vi kör på bilderna helt enkelt, en blandning av bilder från Australia Day, Utgång, Immigration Museum, Båtmässa och Mc Donalds.
Kommer inte på någon rubrik!
Och har egentligen inte så mycket att säga, skriva, annat än lite blandat, kanske lite gott och blandat. Jag och Minna besökte så tillslut Immigration Museum i Melbourne. Måste väl erkänna att det inte var någon höjdare, men ändå lite intressant. Kort och gott så började invandringen med fångar, senare en massa britter och irländare följt av en massa kineser. Det nämndes en rad händelser som fått folk att fly sina länder och immigrera till Australien, allt ifrån krig till naturkatastrofer och det gavs en tydlig bild över hur mycket folk Australien försökt locka till sig genom att erbjuda ett bra liv. Men så på 2000-talet blev det ”fullt” och nu får inte vem som helst komma in i landet under en längre tid. 192 miljoner människor världen över bor inte i det land som de fötts i, 4 av dessa miljoner bor i Australien, vilket motsvarar 20% av befolkningen, lite intressant väl?
Nu var det slut på flytet i texten så jag rabblar bara upp det senaste. Kings of Leon kommer ej spela i Melbourne som tänkt, en i bandet har blivit sjuk och konserterna och hela världsturnen skjuts upp! Tur att vi upptäckte detta innan vi hann köpa biljett…
Svenska kyrkan, dvs själva kyrkan, kåken, här i Melbourne är värderad till över 20 miljoner Australienska dollar, tydligen är den inte värd mer pga kulturmärkning. Så säg 150 000 000 kr, jag undrar hur många tusen miljarder den svenska kyrkan egentligen har…
Tydligen kostar ett liftkort, endagars, i Australien 110 dollars, ungefär det dubbla mot Alperna och Nordamerika. Har en kollega som jobbat lite i skidsystemen väster om Sydney. Hon är helt lyrisk över att åka snowboard och hoppas kunna åka till Kanada nästa år för att åka och jobba. Tror nog hon kommer få sig en chock när hon jämför klippiga bergen med Australienska kullar. Berättade för henne om att det fanns sittliftar och kabinbanor där, hon blev helt lyrisk och frågade sig själv varför de inte hade det i Australien…
Kollat lite film de senaste veckorna, givetvis slår ingenting Solsidan, men kan ge er lite tips att kasta era getögon på.
- Toy Story 3 – 1/10, riktigt usel, fick 2 minuter av våra liv.
- There Will be Blood – 7/10, underhållande film om oljefolk för en massa år sedan.
- Pulp Fiction – 7/10, gammal klassiker.
- Inception – 7/10, höjd till skyarna, håller inte riktigt med.
- Robin Hood – 5/10, En halvdan Robin Hood med gladiatorinslag.
- Stone – 6/10, fängelsefilm, helt ok.
- The American – 6/10, kul inslag av Dalarna inledningsvis, eller inte!
- Salt – 4/10, fjantig film som får nya vändningar hela tiden.
- I Rymden Finns Det Inga Känslor – 2/10, riktigt usel Skarsgård och riktigt fjantig.
- Due date 6/10, lite samma känsla som Hangover, men inte alls samma klass.
- The Maiden heist 5/10, älskar Morgan Freeman, men kanske inte i en komedi.
- Se7ven 7/10, bra film som vi avbröt pga känsliga tittare.
Blir någon timme film på kvällarna, komiskt nog går jag gärna och lägger mig en bra bit innan 22:00. Vill helt enkelt inte komma förstörd till jobbet, gäller at göra sitt yttersta när man kan få sparken vilken dag som helst. Lite som med människor som lider av en sjukdom och börjar ta tillvara på varje dag och inte tar något för givet. Så upplever jag min tid på Medibank, Carpe Diem – Medibank!
Försäkring… Sjukvård… Ålderdom… Det får mig att tänka på en, eller snarare flera, reklamer som cirkulerar i media här borta. Nu senast såg jag ett glatt pensionärspar som spelade golf. I Sverige skulle reklamen handla om att du ska pensionsspara så att du kan njuta av ditt liv till fullo när du blir gammal. I Australien handlar det om att du börjar bli gammal och ska sätta undan pengar varje månad så att dina anhöriga inte ska behöva betala för din begravning. Samma tema, lyckliga gamlingar, bara rena rama motsatsen till upplösning.
Senaste tiden…
Eller ja, senaste veckan iaf, har vi levt klassiskt svenssonliv här borta i Melbourne. Jobbat, ätit, sovit, gått ut till några olika barer, haft skiftande väder etc. Vädret fortsätter verkligen att fascinera. Först översvämningarna uppe runt Brisbane sen hot om cyklonen Yasi, som tack och lov inte blev så hemsk som många trodde. Vi lyckades fånga upp delar av cyklonen nere i Melbourne. Det talades om vindar på 100 km/h och stora mängder regn föll ned under cirka en timmes tid. Aldrig sett på maken, givetvis var jag tvungen att trotsa vädret för att inhandla lite rom, Bandaburg, klassiska Australiensk rom.
Johan som skulle komma på besök och dricka lite rom fick dock större besvär än oss av skyfallet, spårvagnarna stod still och när han väl hamnade i en taxi blev det omväg på omväg pga översvämningar på vissa vägar. Tack och lov blev det inte mer än så och nu skiner solen igen. Sol, ja då ska man väl vara ute? Jag har dock dagen till ära lyckats övertala Minna att besöka Immigration Museum, mycket tjat, men ska bli intressant att få lära sig lite om landet och dess invånares bakgrund. Annars fortsätter jag att förvånas över hur vissa kan ha fått komma in i detta land och sedan få arbeta, någon som vet? De kan inte engelska, de utför ett skitjobb, men ändå lyckas de bättre än mig? Det enda jag tycks få göra är att stimulera Australiens redan så goda ekonomi. Att de är här illegalt har jag svårt att tro, jag tror snarare att en de har en släkting som lyckats få permanent uppehållstillstånd i Australien, som sedan tar in hela släkten om 200 personer och sponsrar dem.
Annars då, jag vad händer annars? Vi talar Melbourne, klart det händer saker, precis hela tiden är det något nytt. Tittar jag ut från balkongen ser jag en båtmässa här i Docklands, åker jag till Southbank är det matmässa och borta i St Kilda musikfestival i ett par veckor. Nästa månad är det flera saker som tilltalar oss, Formula 1, Kings of Leon och en intressant flygshow, vi får se vad det blir, att lägga sisådär 5 000 kr på biljetter under en månad svider, men ack så kul att se, men har vi råd att inte gå!
Tiden rullar på och jag hoppas få stanna på Medibank till slutet av mars då en rundresa följt av hemresa är tänkt att påbörjas. De sparkar fortfarande folk men har klarat mig i 3 veckor, så hoppas, är fortfarande rädd dock! 7 veckor till, please! Jag vet inte riktigt om jag vill hem ens? Även om jag inte har ett så kul jobb så känns det bra mycket bättre nu, skulle vara kul att ge ingenjörsrollen en ny chans, kanske mest är bekräftelsen att lyckas jag söker? Givetvis kan man inte skjuta på allt och beslut måste tas, en svensk sommar, nära och kära lockar givetvis med Sverige. En av fördelarna med att ha en liten sjuksyster till flickvän är att vi utan större problem kan resa världen runt, ja iaf tillbaks till Australien, och få fina visum. Kanske kan vara ett bra alternativ till Norge om den personliga stadskassan och hudpigmenten vill få en trevlig tid.
Hemresa… Rundresa… Det kräver mycket planering och tyvärr avgränsningar, är som att se hela Europa på några veckor. Givetvis går det, men kanske inte så kul. Jag träffade för ett tag sedan en person som dock gjort 23 länder i Europa på 40 dagar, så visst kan det gå, extreme tourism! Vi besökte även Etihad Airways i veckan och kollade situationen gällande vår hembiljett, det verkade ganska lugnt att boka om den, om det sker snart. Vi undersökte även frågan om övervikt, jag på bagaget alltså, då vi redan på nedresan maxat den tillåtna vikten, sedan med lite shopping, ja det är inte direkt som så att det blir mindre. Hur som haver så tar de $44/kg sinnessjukt! Visst kan man chansa men ja, det kan bli dyrt, vi får se! Tack och hej, puss och kram, nu blir det handla tomater, handla skor till Minna, köpa alla hjärtans dag aktivitet följt av IMMIGRATION MUSEUM!
I Got My First Paycheck!
Äntligen lite inkomst! Eller ja, jag fick en check på posten som jag löste in idag men pengarna är först tillgängliga på onsdag vilket iofs gör det ännu bättre. Pengar på onsdag, nästa veckas lön på torsdag och Minna får sin lön på fredag, kalas x 3! Enligt lönen så skattar jag ynkliga 14%, och med möjlighet att få tillbaks på skatten, så tjänar jag mer här i Australien än i Sverige trots att jag arbetar 37,5 h / vecka.
Jobbet i sig är ganska enformigt, jag tittar på en massa olika försäkringsärenden, försöker ge tillbaks dem så mycket pengar de förtjänar under en rad olika kategorier. Programmet som vi använder är givetvis från 80 talet och dos baserat. Så självklart får du upp en massa meddelanden som inte gäller längre och du vet inte riktigt hur du ska tolka det. Ärendena kan vara allt ifrån recept på apoteket till vanliga sjukhusbesök en en väldans massa massage. Engelskan är faktiskt ganska svår i detta sammanhang, mina sjukvård och försäkringstermer är begränsade.
Det blir inte bättre av att de vill att vi ska göra 160 claims per dag om några veckor. De är redan på oss nu och sätter press på oss. Häromdagen hade vi som mål att göra 55 claims, jag gjorde 53 st. Dagen därpå fick jag höra att jag fortfarande låg efter. Dagen efter det hade jag gjort 63 st vilket var ok, men fick då höra att ”idag ska vi göra fler än vi någonsin gjort”. 160 claims på 7,5h varav 0,5h fika, det blir cirka 2,5 minuter per ärende. Ett ärende i sig är mellan 2 och 30 sidor, finns även de som skickar in över 150, 200 sidor. Datorn tar många sekunder för att ladda, det är uselt inskannade papperskopior, alla ärenden är unika så du vet aldrig var korrekt information står, många saknar den information du söker och då får du göra jobbiga specialsökningar. Så ja, jobbet är ganska hopplöst, förstår inte hur de har tänkt heller, och det läskiga är att de sparkar folk utan förvarning när de inte är helt nöjda. I min grupp som för 2 veckor sedan bestod av 10 personer är vi nu bara 6 st kvar, så ja, det är faktiskt endel press på sig. Jag kommer tidigt på morgonen och struntar i rasterna för att hinna med, sjukt när man tänker efter.
Men självklart är det grymt att få jobba lite! Känna att man lever! Var för övrigt på intervju hos IdeationDesign i torsdags. En designfirma som imponerade på mig, verkade vara ett kul gäng på 7 personer som jobbade häcken av sig med en mängd spännande produkter. Intervjun i sig gick bra men som de upplyst mig om tidigare så sökte de någon med 5 års arbetserfarenhet inom området, och jag kan väl max säga att jag besitter max någon månad som design/produktutvecklare, tyvärr. Ska få besked i dagarna, men somsagt, blir nog ett fint nej.
Kanske rentav att tiden i Australien börjar lida mot sitt slut, det gick inte riktigt som planerat, jobb var bra mycket svårare att få än väntat och den sociala biten kom aldrig att bli speciellt lyckad. Jag hade dock gärna stannat i landet och fortsätta kampen om ett jobb, men vad gör man då när tjänstledigheten hemma i Sverige börjar lida mot sitt slut? Inte så poppis att som konsult komma hem mitt i sommaren? Kanske får det bli en ny satsning i framtiden, vem vet. Det tragiska när man är ute och reser är att man inser att Sverige inte är paradiset på jorden, tragiskt, men sant.
Nej nu blir det nog middag, Minna är ute och kalasar med Jessica, jag vilar upp mig, kanske blir att gå ut med kameran i ett nattsvart Melbourne och se vad som vill bli fångat på bild, gäller att passa på innan värmen slår till, ska visst bli 40° C i morgon.
Phillip Island och Vänstertrafik
Så var det då dags att utnyttja sin födelsedagspresent av tanten, Phillip Island stod på dagsschemat! Vi begav oss tidigt på morgonen till biluthyrningsfirman för att hämta ut vår uppgraderade fyrhjulsdrivna jeep, nice! Vi var båda lite oroliga över hur det skulle gå för lilla Erik att ta sig runt på fel sida vägen, och vi fick ganska så snart svaret.
Efter cirka 500 meter håller vi på att bli påbackade av en bil, inte vårt fel dock. Några hundra meter senare säger GPSen till oss att ”sväng höger nu”, jahopp tänkte vi kollade trafiken, det var väl en möjlig sväng, men vänta nu. Det är ju bara trafik som kommer mot oss! Det fick bli en vänstersväng. Tack och lov hade vi automat på bilen, men oj vad den lät! Trots vår tekniska expertise så lyckades vi inte lägga i automat utan brände runt på ettans växel på höga varvtal innan vi fick börja växla manuellt. Det tog oss cirka 45 minuter att komma ut ur Melbourne, och när vi nästan var ute så lyckas vi få mötande trafik av en spårvagn, på fel sida!
140 km senare så befann vi oss på Phillip Island, en ö söder om Melbourne mest känt för sina mina pingviner som marscherar upp ur vattnet varje kväll för att krypa in i sina små krypin.
Turistandet började i en chokladfabrik följt av Churchill Island som bjöd på ett miniskansen. Säkert kul för många, men att se ett par hästar, en påfågel, några får, som för övrigt inte alls sa ”bääää” utan snarare ”nääää”, så begav vi oss ganska snabbt där ifrån efter en trevlig pciknick med Mikaela och Christian. I vårt turistpaket ingick även ett stopp på ett koala conservation centre, eller som jag trodde, koala concentration centre, ibland blir det bara lite fel.
Next stop, the beach! Sol och bad, lika härligt som vanligt! Visserligen bedövande kallt i vattnet, men inget som vi svenskar inte klarade av! Klockan tickade vidare och vårt givetvis ganska späckade schema innehöll även en grym utsiktsplats på öns södra spets, the Nobbies, där det även skall finnas sälar, men inget vi lyckades se.
Snabb middag och så var det då äntligen dags för den stora pingvinparaden. VIP Minna hade givetvis köpt the ultimate package vilket innebar att vi inte satt med alla tusentals asiater på en läktare utan vi fick spana på pingvinerna i en liten grupp om 10 personer och en guide. Till en början fick vi lite intressant information om pingvinerna och om Phillip Island, tex kan nämnas att de är cirka 33cm höga, de kan vara till havs i en herrans massa dagar, de kan dyka ned till 65 meters djup och simma upp till 10 mil per dygn. Phillip Island har även blivit en nationalpark vilket innebär att folk nu är tvungna att flytta ut ur sina miljondollarsvillor för att ge plats åt pingvinerna, de är säkert helnöjda!
Med kamouflerande regnkläder, headset på, nattgoogles i högsta hugg begav vi oss ut på stranden och väntade in de små söta pingvinerna, och så vips, där var dem! De kom i små grupper gåendes upp på stranden bara någon meter ifrån oss. Tyvärr fick man varken ta kort eller filma så det fick bli först efter turen som vi gjorde några försök när vi hittade de små liven uppe på parkeringen, men de var visst snabbare än vi trott och sprang ifrån oss!
Med Phillip Island och pingvinerna i bakhuvudet är det idag Australia Day! Alla är lediga och en massa festligheter på stan. Minna upptäckte precis att James Morrison ska spela på stan så det blir konsert om någon timme! Det är verkligen skönt att bo i en stad där det händer saker, precis hela tiden!
Arbetsvecka
Efter en mycket lyckad helg fylld med beachvolleyboll, sol och bad följt av utgång på lördagen blev det en lite lugnare söndag men med bio på kvällen. Fimen Tron fick stå för underhållningen i 3D och på en Imax biograf. Lite besviken på filmen och har man sett Cosmonovas duk så finns det inget som riktigt imponerar, 3D glasögonen var dock roliga tyckte Minna iaf. Så var det då dags för en arbetsvecka…
Med två dagar avklarade så måste jag säga att jobbet kommer nog bli en liten pina, men det ska gå vägen! Försäkringsbolaget är Medibank där jag ska sitta och godkänna massa försäkringsärenden och registrera en massa uppgifter. Än så länge så har jag inte fått något login eller lösenord med andra ord, inte gjort så mycket, men det kommer bli påfrestande framöver. Mest komiskt är att ”träningen” ska pågå i 6 veckor, och folk har kontrakt på 7-10 veckor, så misstänker att det blir förlängning. Händer det inget stort så blir det nog 2 månader jobb, sedan rundresa följt av hemresa, men vi får la se!
| Idag | 29/01 | 30/01 |
|---|---|---|
 Clear 35°/20° |  Partly Cloudy 36°/20° |  Chance of Rain 27°/16° |